Willys i det kolsvarta terroriserande november.
Folk ser ut som de hemskt gärna skulle vilja döda någon eller alternativt begå självmord. Samhället är en centrifug som inte går att stänga av. Läste om en medelålders kvinna som led av ett väldigt allvarligt utmattningssyndrom. Hon låg i sängen 23 timmar om dygnet. Människor är besvikna på livet som inte blev som de hade drömt om. Hos vissa en toxisk bitterhet och skräck som ytrrar sig i missriktad aggressivitet och arrogans.
Några glada barn går förbi. Himmelriket tillhör såna som dem. Vi måste göra något åt vårt skärm- och matmissbruk. Du väger 127 kilo och jag 145 kilo. Vår pojke är 10 år gammal och väger 98 kilo. Men visst ska det bli härligt med julborden och bara sitta i soffan och titta på TV. Motionera tänker vi absolut inte göra. Klimatförändringar, kriminalitet, den havererade hemtjänsten och det fullständiga kaoset i skolan. Människans värde ligger i att arbeta konsumera. Ca 1500 människor tar livet av sig varje år i Sverige trots att vi lever i ett underbart välfärdsamhälle. Men november tär på psyket. Vilken alienation. Vilken otrolig ångest. Samt allt våld som sköljer över samhället. Julen är ett straff tycker många. Svart november på en bisarr parkering utanför Willys. Man ber till sin älskade Gud att man inte ska bli sinnessjuk.