Vem vill vara nedanför
som kan hojta från sin höjd
höra ekot som sig bör
med den självbelåtnes fröjd
ta sin röst till annan rymd
och le på trutars vis
Vem vill leva undanskymd
i fåglars paradis

Barn av dun de alla var
som kom ur sitt trygga ägg
en gång för att så bli kvar
mellan sten på strand och hägg
tills en trånad efter mer
gav skjuts och lätthet god
lyfte kroppen, ja, så sker
ty längtan, den ger mod

Vem vill inte dyka ned
få i näbb sin första fisk
samt till väders ta den med
viss att värd den var sin risk
skräna sedan dagen lång
Här kommer jag, en trut!
luften fylla med sin sång
vars like hörts förut.



21/6 2025