En dag tyckte mor att det var dags för mig att sluta suga på tummen
och också med att gå och bära på min filt.
Mor pratade med mig om det och jag höll med, jag var ju stor nu.

Jag minns inte hur gammal jag var, kanske två, tre år.

Mor och jag gick ut i farstun, där det fanns en garderob.

"Vi lägger den här" sa mor och tog min filt och la den högst upp på hyllan.

Jag vet inte hur lång tid det gick, men jag minns att jag gick ut i farstun, öppnade garderobsdörren och stoppade tummen i munnen.
Där stod jag och tittade upp på min filt.
Mor hittade mig, tog ner filten och räckte den till mig.
Hon sa mjukt: "Vi får vänta lite till med att sluta".

Jag tog emot filten. kände mig sorgsen och misslyckad,
samtidigt som jag kände värme och tacksamhet mot mor.

Minns inte hur lång tid det tog innan jag slutade,
men jag minns hur min tumme såg ut...