Din hud är nött
dina lemmar trötta
burna av gammal vilja
pekar de mot himmelen

Du är till åren kommen
djupa fåror i din stam
leder ned vattnet
mot dina rötter

Du ordnar ännu
med husrum och vila
för skogens djur
och har så gjort
sedan min mormors mormors mor
ännu bar sina ok

Låt oss lyssna
till dina grenar
som vajar i vinden
lite till än