Välkommen på äventyr i Juleå!

godord till behövande...

... bakom varje tanke finns en uppsjö av insikter... dessa tycks tillgodogöras precis då du som mest behöver dem... en sådan där snilleblixt ja ni vet vad jag menar... men vissa dagar lyser dessa klara tankar med sin frånvaro... vad beror detta på?... ja kanske har du glömt att uppmuntra dig själv och ge dig en klappa på axeln då du gjort någonting bra... om du var chef över dig själv hur skulle du vilja behandla dig själv som tack för gott utfört arbete?... idag är det du som ger dig själv morötter istället för piska... det tycker jag!... jag hoppas verkligen att du finner dig väl till mods med dina prestationer resten av detta året... ge dig själv en extra stjärna! ... 

UPPTÅG I JULEÅ lucka: 2

... där Nisselina stod i beckmörkret blev det plötsligt helt knäpptyst... Nisselina lyssnade och spejade efter sin älskade halvsyster Ika... hon funderade på att svara den lilla lilla musen på dennes fråga men var för koncentrerad på att lyssna efter sin syster... då hörde hon ekot av ett ehee ho hoooooAaaa!!!... en röst som lät mycket skrämd och rädd... den lilla lilla musen tycktes också lyssna efter vem det kunde vara... och rätt som det var - Nisselina jag tror att den där rösten är bekant för dig, och ja jo, det ÄR Ika! sa den lilla lilla musen... Nisselina kände sig väl till mods av den bekräftelsen... ja! det ÄR Ika! utbrast Nisselina hoppfullt... sedan svarade hon den lilla lilla musen att hon kunde ta den vart den ville... men vad är du, en kille eller tjej? frågade Nisselina... jo jag är en kille! sa musen och skrattade busigt... de tittade på varandra med plirig blick och båda kände en stark vänskaplig värme strömma upp... nu går vi mot Ika och hjälper henne ur knipa! sa lilla lilla musen... och så bar det iväg med raska steg... men va? vad menar du med att Ika är i knipa? sa Nisselina undrande... jo men hörde du inte på rösten hur den liksom lät skrämd?.... jo det stämmer! sa Nisselina nu trygg med att äntligen ha funnit sin syster... kom nu! så skyndar vi oss! sa dem båda i munnen på varandra... och så bar det av... 

... nu kunde dem se Ika komma springande i världens fart emot dem... Nisselina, Nisselina du skulle ha sett det står ett monster där borta! skrek Ika med hjärtat i halsgropen... lugn bara lugn, kära systra mi, vi är tillsammans nu och allt kommer att bli bra! sa Nisselina betryggande... den lilla lilla musen pep i fickan till svars... men det var endast Nisselina som förstod lilla musens språk tycktes det som... Ika hon hörde bara ett pipande ljud... vad är det som piper i din ficka Nisselina? sa Ika nyfiket och nu  helt lugn... ja den lilla lilla musen hade tydligt en betryggande inverkan på sin omgivning till trots sin litenhet... det är bara vår lilla husmus! sa Nisselina... åh vad söt du är! svarade Ika gulligt och klappade snällt på musens rygg... men Ika vad var det som skrämde dig? frågade Nisselina... jag vet inte men det såg ut som ett stort monster med stora lysande ögon precis vid de stora granarna! sa Ika... men det där är ju bara Staffan Stalldrängs gamla traktor! skrattade Nisselina då hon mindes att den havererat i somras precis där... men åh och jag som bara jagade upp mig för ingenting! sa Ika och kramade om sin syster allt hon orkade av kärlek... du vad ska lilla musen heta nu då? frågade Ika... det får vi grunna på till en annan dag, men nu ska vi gå till skolan så vi inte blir allt för sena! sa Nisselina stolt, glad och hoppfull... vad ska nu lilla lilla musen heta och hur ska resten av vägen till skolan gå, ja det är morgondagens äventyr... vi ses då!...

Solsken på er så länge! /:) Solstrale 

Tack på förhand för läsning

applåder och bokmärkning!