Det finns en diskrepans, en brist på överensstämmelse, mellan mina inre ständiga provtagningar på Livets behov för min undersökande del och min faktiska personliga lust och vilja. Jag är inte i normen. Men, jag förstår nutidens norm och äcklas av och föraktar de vilka kontrollerar den. (Undantag är så meningslöst att nämna...)

Hursomhelst, det är hög tid att ställa in skärpan och låta mina gamla testbilder stängas ner för gott efter att de fått lämna sina avtryck. Det är dags att bli mig själv utan att låta andras störningar få lämna en inverkan på mitt liv.

Har famlat runt länge och samlat intryck och insikter få har möjlighet att införskaffa. Har vridit och vänt inre-yttre, men aldrig tappat taget och förlorat något av värde. Visa mig en ömsint välvilja eller ett skruvat och inbillat hat mot din bild av mig. Mig når det ändå aldrig till mer eller annat än en kort reflektion.

Jag talar inte ens till dig idag, då jag vet att du med all säkerhet är att beteckna som helt blåst just nu, men jag når till dig i en framtid då du kommer att inse större saker och ting.

Saknar du kontext?

Kan du inte leva utan dina favoriserade eller friserade lögner?

Sluta klä ut ditt inre åt andra. Gudarna föredrar dig ren och sann.