Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Att återta sina projektioner


VENUS d.ä.

Snäckan bär henne, stilla,
vattnet sjunger under henne,
svart och levande.

Nu reser sig ur djupet –
hennes egen kraft, naken, hel, fri.

Dottern ler,
all rädsla smälter i ljusets flöde.

Mannen är vindens milda hand,
Mannen är eldens nyckfulla gnista.

Han ligger lugn nu,
kraften återvunnen,
ingen mer kontroll, ingen mer dom.

De lever i henne nu,
balanserade,
som rytm och resonans,
trygghet och eld.

Hon är Venus på snäckan,
hon är natt och dag,
hon är allt som reste sig,
hon är allt som blev stilla.




Fri vers (Fri form) av Anno Nym VIP
Läst 39 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2025-12-02 19:22



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Anno Nym
Anno Nym VIP