Du är tio år och du är redo att dö.
Du är inte helt säker på att Morran verkligen inte står där vid dörren,
Du är tio år och kan fortfarande känna lukten av sommaren.
Det är natt och du är så rädd att du skulle kunna skrika.
Du är tio år och du vet att det bara är barn som skriker efter mamma.
Du är tio år och du är inget barn.
Du ligger med täcket över huvudet och läser en bok med din ficklampa fast dina öron spänner sig vid varje knakning i huset.
Din far har sagt att hus rör sig, långsamt, och det är därför det knakar
Du är inte helt säker på om Morran verkligen inte har gått in rummet.
Du försöker läsa men du kan inte längre fokusera på orden.
Du önskar att du hörde dina föräldrar gå utanför.
Du hade kunnat be om ett glas vatten.
Du är tio år och önskar att du kunde be om ett glas vatten så ingen visste att du var rädd.
Du vill kolla ut från täcket men rädslan för att Morran faktiskt skulle stå mitt i rummet är för stor.
Du släcker lampan för att du inte ska se Morran när han tar dig.
Du hasar ut dig ur täcket, tårar i ögonen.
Du är tio år och du är redo att dö.
Du är tio år och Morran var inte i rummet.
Du stänger ögonen och försöker sova.
Du är tio är och du är inte helt säker på om Morran hann gömma sig under sin säng.
Du är tio år och du är inte redo att dö.
Du är tio år och skriker som ett barn som tror att det ska dö.