Jag skulle sätta mig ett tag
och skriva ett poem
i ett kafé på Södermalm
då jag stötte på problem
för när jag kom i salen in
där hördes vismusik
Poeten P sjöng högt och glatt
hjälpt av ställets akustik

Det heter ju att först till kvarn
får mala utan kö
Vi andra, vi får vänta snällt
men jag ville bara dö
och ni må tro att jag var het
av längtan till min tur
Poeten P höll låda, han
och han dundrade i dur

Då smet jag ut och köpte mig
en gammal bilderbok
om Richard Wagner och hans verk
Sedan for jag som en tok
till klädbutiken, kunde dock
ej finna något fint
Poeten P sjöng på alltjämt
och man njöt nog genuint

Stadd upp i varv gick jag och fnös
åt sådant val av dag
Poeten P bar ingen skuld
vi tillhörde samma lag
Det sade jag mig om och om
hur luttrad jag än var
och kunde konstatera blott
att Poeten P var kvar

Så plötsligt hördes en applåd
och genast jag förstod
att äntligen var mänskan klar
Själv smög jag mig till ett bord
Poeten P gick hem till sitt
långt efter klockan ett
Jag slog mig ned, av kaffe styrkt
skrev jag dikt på detta sätt.



25/6 2025