Det går en vind genom skog och snår.
Den sveper snö över alla spår.
Ingen vet vem som gått vart.
Ingen minns var som var start.

Han är ensam i vildmarken.
Solen går snart ner.
Träd, träd, träd är allt han ser.
Vet inte om han kommer hem nå mer.

Han river snabbt ris från granen.
Tar fram elstål.
Han får slå läger för dagen.
fast det kurrar i magen.

Gnistorna slår mot is och snö.
Hans andedräkt puffar rök.
Han är kall om fingrarna,
inte långt kvar tills det börjar skymma.

Allt hänger på brasan.
Utan den frostens fasa.
Han ger snart upp.
Det finns inget hopp ...

Så en gnista,
ett glöd.
Han blåser,
det flammar upp!

Ännu en natt trygg.
Han kan lägga sig på sin rygg,
låta drömmarna komma sakta.
Elden vaktar.