Jag var så stark
Jag var så stadig
Så säker på vem jag var

Livet är bara ett korthus
Vi inser det aldrig
En pust i fel riktning
Och allt faller samman

Det finns ingen grundpelare
Som kan stå emot världens undergång

Jag hade liv i blicken
Jag kunde nå fram
Nå in i människors inre
På en sekund
Det fanns magi i mig
Något annorlunda
Som drog in den mest stängda av oss

Nu stöter jag bort
Jag vet inte hur
Jag sträcker mig ut
Ni drar er undan

Jag är inte farligt
Jag är skör
Är det vad som skrämmer er så

Har ljuset som glimmande
Som drog er till mig
Blivit ett bottelöst mörker
Ett hot om att suga ner er

Vem kan vara mitt ljus
När jag tappat ljuset inuti
Vem kan se den lilla
Och förbarma sig
Över det lilla barn
Som naken springer
Och ropar på hjälp

Jag är inget monster
Jag är ett hjälplöst barn
Och jag springer fortfarande
Kanske mot min död