Redan medlem?
Logga in
en sonett inspirerad av min vackra vintermeditation om vänlighet och medkänsla Där Medkänsla Växer.
När vintern viskar mjukt genom träden, talar dess språk i vänlighet, ren och klar; en mild värme som rider på den frostiga brisen, och planterar medkänsla där kalla hjärtan fruktar. Snön blir en duk, vit och stilla, där ömma händer kan skissa sin tysta nåd; varje kärleksgåva, om än ödmjuk, formar viljan och tänder ett sken på varje trött ansikte. Inga ord behövs – andetag och tystnad möts, när rådjur och sparvar samlas nära lågan; världen, en gång hård, känns nu fridfull och ljuv, för barmhärtigheten blommar och mildheten tar namn. Så må denna årstid, insvept i silverfärgade himlar, ge underverkets gnista till ömma hjärtan som stiger.
Bunden vers
(Sonett)
av
Jeflea Norma, Diana.
Läst 35 gånger Publicerad 2025-12-12 22:53 |
Nästa text
Föregående
Jeflea Norma, Diana.
Senast publicerade
Havet som bar henne/Tramp mamma biografi) Det är som om meningen själv glider, som isen. Han är Mr. Separator... Frånvaron av sex handlar sällan om sex Maktens bokföring över de försvarslösa På Grönland Varför Trumps tariffer är baserade på landskodsdomäner? Ryssland har hävt statshemligheten på dokument från krigsark Rumänien president deltar inte i Davos
Se alla
|