Den borde vara lätt att se
men döljer sig väl alltför väl
bland skira grönskans slöjor

Fågeln med sin blåa
mantel
Som sägs kunna drömmen
om lycka besanna

Men om du en skymt av den
ändå mellan lövverket ser

Ska du närma den försiktigt
och låtsas som om ingenting
särskilt sker

Och aldrig någonsin ska du
med gråtmild röst
be den om att stanna