Ur radion
rinner sorgsna vemodstoner
ut i rummets alla vrår

Därute i det fria under molnen
kämpar solens strålar
att nå fram

När dirigenten uppe på kullen
syns sträcka sina svarta grenar
likt en givare upp och ut

Medan någon därinne i huset
av musiken som strömmar
hunnit bli alltmer gråtmild
och sentimental

Av alla de vemodstoner
som genom det inre rummet drar