Du är det vita kokainet som ligger på den klara speglen, ögonens bild, som man bara insnosar bit för bit, för att sinnet totalt skall flyga iväg i lyckoskön fägring

Du är den majagrönskande jointen som en drar in så att man ordentligt når de vildfria ängarnas dimmomoln

Du är den upphettade vätskan i heroinet som man inför i sina ådror, för total blackout av eufori

Du är pillrerna man blir helt hispig, om man inte får knappra i sig dem

Du är sötman i opiumet som gör att man når extas i dimman

Du är lotusblomman, som likt vallmo, jag så som alltid önskar dofta på.