Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
I bland brister något i bröstet, när jag går över gränsen


Knutan

Vad är det som går sönder,
i mitt bröst när gränsen är nådd?

Kanske är det en varande böld
En knuta som brister,
när ångesten blir för svår?

Efteråt känns det bättre
Men trasorna är kvar,
spridda som ballongrester
I ett sargat känslolandskap


Fri vers av Fredrik Stillesjö
Läst 284 gånger
Publicerad 2006-09-04 10:48



Bookmark and Share

    Bodil Sandberg
Så väl du har fångat "ångest" - och dessa ord :spridda ballongrester i ett sargat känslolandskap...totaliserar bilden!
2006-09-04

  Madjori
Det gör ont i mitt bröst då jag läser dina rader,
blir alldeles förtvivlad, jag vet ju hur det känns då ångesten kommer smygande och inget förnuftigt tänkande finns kvar.
2006-09-04

  Nessie
Ja det känner jag igen. Jag tror det är som du säger att det är en böld av ens erfarenheter som läggs på hög som briserar och som du säger, det känns bättre men ballongresterna kan ju vara nog så irriterande. Bra ordval och förmedlande av känsla.
2006-09-04

  Cris VIP
hm.... det är som en böld ibland
du beskriver känslan bra att det
lättnar när det brister..men ändå
finns ju ngt kvar...
2006-09-04
  > Nästa text
< Föregående

Fredrik Stillesjö
Fredrik Stillesjö