Välkommen på äventyr i Juleå!

godord till behövande...

... en dag sitter vi där och väntar... den som lovade att komma svek... vart gör en människa av all sin besvikelse under en livstid... och vad blir det av den?... vi lär vilka som är att lita på... men vi lär oss även vilka som inte är det... det är då vi lär oss att lita på vårt omdöme... då slipper vi att vänta kort och gott... i framtiden väljer vi att umgås med människor som håller vid sitt ord och kommer i tid... men om vi själva är den som inte håller ord?... eller är tidsoptimisten som inte kan disponera eller hushålla med tid?... ja då blir vi kända som den opålitliga... en sorglig sak men samtidigt en lärdom... vilka vill vi vara för andra och oss själva?... en å lita på som håller sitt ord eller sviker det?... hur som helst är det värt att lära sig av sina misstag... och det är aldrig försent!... 

UPPTÅG I JULEÅ lucka:18

... Dessi smög runt skjulet ute på fältet... snön var djup fast hon sjönk inte ned då hon var så lätt... skaren hjälpte till... ingen stans kunde hon finna ett kryphål... hur kunde ett gammalt skjul sakna kryphål?... hade ingen mus eller råtta varit varit här förut? tänkte hon... ja Dessi blev rent av desperat... precis då kom hon att tänka på Desperå!... vart hade det blivit av honom och hur hade hon kunnat glömma?... nu kände hon sig så så dum... ugglan Skuggan flög från gran till gran och spejade på Dessi... han funderad över vad hon pysslade med?... Skuggan tyckte hon bara sprang runt... kanske ska jag vända tillbaka tänkte han... precis då fick Dessi syn på honom... Skuggan, viskade hon, kan du hjälpa mig?... vad vill du ha hjälp med?... jo jag behöver komma upp under nocken för att komma in i skjulet! viskade hon svagt... Skuggan tänkte att det kanske var bra ändå att han hjälpte till... och så fick det bli... Skuggan flög upp med Dessi till nocken och så var hon inne... vad ser du Dessi?... hon såg sig omkring och blev mycket häpen... alla saker hon föreställt sig men inte detta... där satt ett gäng Tomtar och spelade kort... ja det var Forskartomtarna... Dessi viskade upptäckten till Skuggan... Dessi stanna här och håll kol, jag måste till Tomtegården för att underrätta Tomtefar, han måste genast få veta! sa Skuggan... ja jag stannar, inga problem, jag gömmer mig här! sa hon och kröp in i en vrå... för härifrån kunde hon se allt...

... det gick fort att flyga tillbaks till Tomtegården... Skuggan flög in genom det öppna vindsfönstret... jag måste genast väcka Tomtefar! sa han... men han är redan vaken! sa Älvin... Krulf och alla letar efter Desperå det gamla Turmalintrollet! sa Nisselina... Tomtefar, Tomtemor, Ida, Staffan, Nissen, Albert, Sickan och Ängla sökte över allt... till sist gav dem upp... det var omöjligt att han var kvar i huset... vart har han tagit vägen? sa Krulf oroligt... det står klart att ingenting vill sig! svarade Ängla... ja det bara strular och har sig hela tiden! sa Nissen... kan det då aldrig bli en lugn stund! utbrast Ida arg och trött... nu vill jag sova! sa Tomtemor... vi skulle ju ta kväll! sa Ängla... ja skulle vi inte! sa Segloria och kramade om sin son Älvin Mimik... Nisselina och Ika satte sig i trappan upp till vinden med en duns... då hörde de något som rasslade till bakom draperiet... mitt framför dem föll det nu ned en nyckel... de tittade på varandra... Ika tänker du på samma sak som mig? sa Nisselina klurigt... ja! svarade Ika... men vad var det för en nyckel och vad gick den till?... och vad gjorde Forskartomtarna i skjulet?... ja det ni det är morgondagens äventyr... vi ses då!...

Solsken på er så länge! /:) Solstrale 

Tack på förhand för läsningar applåder  
kommentarer och bokmärkning! 

Om du är intresserad kan du se samtliga adventskalendrar från 2020 via denna länk: https://poeter.se/Tag?tagId=46219