Det finns tid att stanna kvar
och det finns tid att ge sig av
En gång för evigt.

Det finns tid att längta
att sörja,att försörja sig
sig själv och andra

Det finns tid att så
och skörda

Det finns tid att söka och
treva
sig fram genom tillvaron

Det finns tid att finna kärlek
och att plötsligt förlora den

Älskade vän,nu är tid för
mig att ge mig av och dra
vidare

Några andra får ta vid
när jag lämnar över för
nya kommande äventyr
mot framtida bestyr

Där finns även din tid
som kommer och går
i tillvarons spår

Men kom ihåg,glöm aldrig
bort.Hur många sår,synliga
som osynliga du tillfogat dig
dig själv och som även givits
dig utav det ostyriga livet

Utan kärlekens,hänsynens
och
förlåtelsens medmänsklighet


Vore det ej alls värt att leva
Och det goda har vi ju ändå
fått pröva på.

Du och jag-eller hur?