Jag har inte ett tomt rum.
Jag har ett mellanrum.
Jag har inte ett språk.
Jag har flera.
Jag har inte ett land.
Jag har länder.
Jag är född med en dubbel natur,
trivs lika bra bland bergen
som vid strändernas ljus.
Jag har inte ett tomt rum.
Nej. Jag har flera.
Jag rör mig ut och in
mellan världar,
bär mitt mellanförskap
med stolthet.
Jag kan inte placeras i ett fack.
Jag var aldrig skapad
för att bli
en levande stereotyp.
Jag har inte ett tomt rum.
Jag har ett mellanrum.
Jag bär en glödande passion,
levande trots livets
många försök att släcka den.
Jag ber inte om ursäkt
för mitt mellanting.
För mig är det inte brist.
Det är allt.
Jag sörjer inte
att jag aldrig riktigt tillhör.
Jag plockar det bästa ur allt,
så som jag bör.
Jag har inte ett tomt rum.
Jag har ett mellanrum.