Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
crastinus dies…


medan jag fortfarande andas

cirkeln sluts när tiden möter sin egen början
vi flyttar våra drömmar mellan väderstrecken som
ger oss möjligheten att önska, känna och älska

friheten att finnas utan att försvara finns
men den kommer aldrig utan kostnad
viljan att finna
är drivkraften
att slutligen få lämna
medan ljuset får födas på nytt

morgondagen berusar i sin vetskap
att inget ännu har hänt och vi äger
rätten att förändra dess utgång

att ta vara på den möjligheten alla kvarvarande dagar
kommer skapa ett liv som alltid ler

rätten att andas ger också rätten till liv
och därav valet som sedan styr konsekvensen

låt nu inte de frusna tankarna erövra
och fritaga det enda kvarvarande hoppet om överlevnad
då förändringen alltid kommer finnas i ditt eget initiativ
så länge du vågar kämpa för den

även morgondagen vet att inget ännu är skrivet.




Prosa av Max Poisé VIP
Läst 40 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2025-12-31 09:34



Bookmark and Share


  sphinx VIP
En existentiell nyårshälsning!

Vackert så . Gillade denna!!
2025-12-31
  > Nästa text
< Föregående

Max Poisé
Max Poisé VIP