isande vindar sveper runt mig
får mig nästan att falla
snö i ögonen, läppar frusna till smala streck

men ack — att stanna nu?

sjön sträcker fram sin isiga brygga
jag följer min vita andedräkt
som snurrar kring benen

när vaken öppnar sig
kliver jag försiktigt i
låter det kalla vattnet omsluta mig
fyller lungorna av vassa kristaller

när jag spräcker vattnets hinna

pulsen slår igen