flyktvägar
de ligger utlagda som kvarglömda verktyg
mellan ytterdörren och grannens tomt

jag kliver över dem utan att veta varför
som om någon annan byggt något här
och lämnat det halvfärdigt i mig

gräset lutar sig närmare huset
för att höra vad jag inte säger
och skymningen provar mitt namn
med en mun full av jord

en stråke hörs avlägset spela
en dramatisk uppbyggnad

som om luften övar på att brista
som om något stort står bakom ladan
och väntar på sin insats

tonen drar en tunn linje genom kvällen
jag följer den med händerna i fickorna
rädd att den ska leda mig hem