kråkan följer efter mig
en kråka sitter på min axel
och kraxar om bias i AI-system
som om den visste något om makt
och om vad vi egentligen sorterar ut
när vi städar våra tankar
i köket luktar det vitpeppar
och svartpeppar och en aning
av existentiell oro grannarna
tror att jag lagar mat men
jag försöker bara förstå
hur länge man ska steka
köttbullar innan världen
blir begriplig på bordet
ligger trettio dagar
av frågor om hasch,
dinkelmjöl, Simone
de Beauvoir och varför
tiden alltid går lite snett
när man försöker mäta den
jag bläddrar i mina egna tankar
som i en webbutikskatalog
”vill du köpa en känsla av närvaro”
”vill du returnera din rädsla”
”vill du prenumerera på en ny sorts vilja”
i parkeringsgaraget står ett stilleben
av en övergiven kundvagn
och en ensam blomkål
de ser ut att ha en djupare relation
än de flesta människor jag mött
någon ropar från ett hörn
att makt är ett ord som luktar damm
att identitet är en trött möbel
som ingen längre vill bära
upp för trapporna
och jag tänker
det är väl så här livet är
en lista över allt vi frågat
allt vi glömt
allt vi inte vågat säga högt
en dikt om avföring bredvid en dikt om universum
en fråga om limesaft bredvid en fråga om frihet
en recension av en webbutik bredvid en koan
jag går ut vinden sliter i nattens mörka sköte
och jag känner mig nästan poetisk
nästan närvarande nästan som
om jag inte försökte så hårt
kråkan följer efter mig
den kraxar
du är inte ensam
du är bara en
del av listan
och jag svarar
det räcker