”och du bara lämnade honom?”

luften skar
innan orden hann landa

jag är ingen hjälte
sa han
som om hjältemod
var något man kunde ta av sig

sedan stängdes allt
inte dörrar
inte munnar
utan världen

stolarna slutade veta
vad golv var
fläkten glömde
att den snurrade

tystnadens gud
sa jag
fast ingen hörde

och det var då
alla sprang
inte från mig
utan från avsaknaden

jag satt kvar
för man kan inte fly
från inget