Att vilja ha fler kommentarer, tycka om kommentarer,
tycka det är bra som det är, att ogilla kommentarer...

När jag började på poeter.se 2011 kändes det
så fantastiskt att någon annan uppmärksammade
vad jag skrev och det i sin tur eggade till att bli
både djärvare, fräckare, merr öppen och kanske
en "bättre" poet.

Ibland lät man sig imponeras av antalet kommentarer
enskilda poeter fick. Ibland slickade man sig själv
om munnen över antalet.

Alla är vi barn i början och behöver andra
som hejar på och eller kritiserar på ett
juste sätt.

Idag har många av oss blivit blasé men kan för
den skull inte sluta skriva. Jag hör dit på ett sätt.

Det är lika viktigt idag att jag kan få skriva
som det en gång var men jag behöver inte
kommentarerna på samma sätt som då...som en
injektion.

Jag skriver allt mer sällan om mitt privata och
försöker allt mer sällan skapa nåt bestående
vackert eller underbart...jag behöver inte och
det känns inte särskilt pk i den jävla tid
vi lever i nu.

Jag har botat mina svåraste neuroser genom
mitt tidigare diktande och blicker nu ut över
slagfältet JORDEN. Här finns inspiration
så det räcker.

Det finns bl a socialpsykologer som säger att
det är farligt ohälsosamt att bara vara i sig själv.

Jag håller med.

Man befriar inte sig själv genom att
tala om sig själv i allting man åstadkommer. Det är
autism.

Man är instängd i en låda eller man har
stängt in sig i en låda eller man har blivit instängd.
Det är tre olika förhållningssätt.

Att tycka att vi JUST DÄRFÖR - att världen
verkar omöjlig nu - behöver mer
av det sköna och underbara ELLER av smart
tänkande och genomtänkta verser på rim
är ju fritt fram men det tar så emot när
världen och jorden gungar.

Det blir som att höra Trump tala om Gaza
som ett kommande paradis...det äcklar mig.

Men om du som enskild poet gillar att
överidealisera, romantisera eller intellektualisera
så tycker jag att jag inte har nån rätt att
kritisera det eller ens kommentera.

Vill man ha mer kommentarer runt sina alster
så hahaha...blir det tyvärr också lite som herr
Trump som menar han borde ha fått ett fredspris
för vart och ett av de krig han menar sig ha stoppat.

Att sluta springa efter kommentarer kan vara
en ÖPPNING för dig själv att fundera över
varför du skriver och för vem.

Att däremot vilja se en siffra på HUR MÅNGA
som läst verket känns rimligt.

Jag nöjer mig med det. Jag har lärt mig.

Växt upp.