Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Varför så mycket ståhej kring en flytande ö – i lyrisk logik.Det är som om meningen själv glider, som isen.


Det är som om meningen själv glider, som isen.

 

Den strategiska noden
Grönland ligger där världar möts,
en korsning av luft och vatten,
en tyst port mellan kontinenter.

Stormakterna lutar sig fram över kartan
som om de lyssnade efter ett hjärtslag i isen:
Här passerar vägarna, här vilar positionerna,
här öppnar sig norr när isen drar sig undan.

Ön rör sig långsamt –
men makten rör sig snabbt.

Resurserna under tystnaden
Under den vita huden
vilar mineraler som framtiden redan räknat med.

Isen smälter som ett lås som ger efter,
och plötsligt ser världen möjligheter
där inuiterna ser hem,
och poeter ser en geologisk dikt.

Det som för oss är en flytande ö
är för andra en skattkarta
som långsamt tinar fram.

Den planetariska symbolen
Grönland är en barometer av is,
en kropp som visar hur jorden andas.

När den sjunker, stiger haven.
När den rör sig, skiftar strömmarna.
När den smälter, förändras världen.

Det är därför blickarna fastnar där,
som om ön bar framtiden i sin glaciärmage.

Slutsats: därför bråkar man om det som flyter
För att det som verkar avlägset
i själva verket är nära.

För att en ö som glider genom norr
bär fler projektioner än isblock.

För att Grönland inte bara är land,
utan en spegel där stormakter, klimat och myter
ser sina egna skuggor röra sig port till en ny continent.

 



Prosa av Jeflea Norma, Diana. VIP
Läst 35 gånger
Publicerad 2026-01-23 00:11



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Jeflea Norma, Diana.
Jeflea Norma, Diana. VIP