söndag 32 janurnusari

Rävhjärta, tassar du fram

genom nästa sköna snöpuder över

dessa mörka, trasiga marker

som du lär dig att leva med

så påpassligt, mens pälsen

skiftar av eld och is

smyger din saliga spökgestalt

längs människors ödsliga stad

där sekunderna snöar

sönder varje väg inatt

vi kan se hur svansen lugnt

som granris sveper samman

små högar av grus och guld

måndag 33 janurnusari

Rävhjärta, vi skriver dig igen

efter oerhört ihållande pausmusik

vet du fortfarande ej vilket

djur du skall föreställas vara

ibland som en hispig hare

ibland som en trygg björn

men oftast likt en korsning

mellan hund och katt

stundvis som en vakande uggla

stundvis som en trött utter

stryker tätt din stjärt över jorden på

någon stjärnbeskuggad måne till Saturnus

där sagan blir alltmer verklig 

tisdag 34 janurnusari

Rävhjärta, vårat lättaste paradis

i brev som singlar omkring smått obefintligt

blandas med hårdaste helvete

av stenbumlingar som snabbt måste bollas

genom ännu ett omgjort system

uppgraderat för att slippa minusgrader

ja, förundransvärt hur du har inget arbete

fast sliter likafullt att stilla din hunger

medan vi jobbar halvt ihjäl oss

trots redan mätta på miljoner reserver

av återupplevda framtidsutsikter

i melodierna vi mumsar på

sålänge du måhända kan minnas