Hjortronsalt har jag halva livet trott det heter, tills denna söndag min älskling bakade drömmar i form av änglar. Hon berättade i förbigående hur ämnet förr kom direkt från hjorthorn - och då gick det upp för mig hur jämt hört fel & läst galet jag gjort.

(Hjortron är iofs varken salta eller riktigt söta. Dock när plåten med drömmarna skulle ställas ut på kylning genom fönstret före ugnen, sa jag att sockret tog samma väg som sockret = vår katt Socker som dessförinnan hade fått hoppa ut där via trappstegen. Ville va tusen sekunder ute i februari som spinner vidare på iskylan, tills jag fick bära hem tussen ur de glesa buskarna).