Det ljusnar men

kan inte se 

det ljuder men

kan inte höra

Har vilat i oändligheten 

Har tiden kommit tillbaka?

Tiden, helvetet?

Varför

Ettor och nollor i en datafil

Sparad i atomsäkrad bunker,

oförstörbar 

En kvark 

Här och där

Där och här

Överallt och ingenstans 

Dimmor och brus

Slingor av ljus

Igår,

eller miljoner år?

Elektriska impulser

Hjärna utan kropp

Känslor utan tankar

En själ i evig vila.

Vaknar efter vilan; skulle den inte vara

för evigt?

Till den yttersta dagen

Är det nu? Nu det händer?

Dimman lättnar, tätnar på nytt

Frågor, inga svar

Vem är

Här. Nu.

Varför

Gud lovade de som tror men jag

trodde aldrig på löften

Döden var definitiv.

Döden är definitiv.

Döden är inte vila som

man vaknar ifrån

Vila i frid är en lögn

Oroliga andar, hur länge

hemsöker de jorden?

Finns den, planeten Jorden?

Har vår sol slocknat?

Är gud död?

Varför går tiden igen?

De utvalda ska leva

i evighet vid guds sida

Uppståndelse, ja!

Jag är död, jag vet

att jag är död, allt som var jag

är dött

Kroppen. Själen.

dimmor och brus

slingor av ljus

Röster? Tankar? Kärlek?

Kärleken är evig, kärleken överlever

döden, men jag trodde aldrig på

kärleken

Tomhet och tystnad

Vill tillbaka till ingenting 

Låt mig somna, nej dö  igen

Att dö

att slippa oron

slippa smärtan

slippa saknaden

Vill inte leva igen

Hur lång tid har gått?

Ett år? Hundra år?

En miljon år? Miljarder år?

Vill inte veta

Vill inte vara

Vill inte leva

Och de ska alla uppstiga 

ur gravarna och träda in

i guds rike

Min grav finns inte 

Jorden finns inte 

Vi förstörde vårt hem

långt före solens utslocknande 

Vi trodde vi var gudar

Vi trodde vi stod över

naturlagarna

Vi trodde att jordens resurser var

oändliga

Vi visste bättre men

gjorde tvärtemot

Hur kunde vi förstöra allt

Jag är död men

sorgen lever

Sorgen talar

Sorgen är ordlös

men talar ändå

Jag hör den, nu hör jag den

Sorgen. Sorgen.

Låt mig slippa minnas,

låt mig försvinna