Teorin är att föräldrarnas svåra relationer med sina föräldrar ledde till att de inte kunde skapa sunda relationer med sina egna barn, vilket sedan drabbade tredje generationen.

När Anders mamma föddes drabbades hans mormor av polio. Sjukdomen förlamade henne från midjan och ner, och hon började leva i isolering i den lilla staden Kragerø. Anders mamma skickades till ett barnhem, men återlämnades till sina föräldrar när hon var två år gammal.

När Anders mammas pappa dog sex år senare blev Anders mamma vårdare för sin schizofrena och psykotiska mamma, och hon fick inte lämna huset, än mindre träffa sina vänner. Hon fick också ständigt skulden för sin mammas funktionsnedsättning.

Vid 17 års ålder stod Anders mamma inte längre ut med situationen och flydde mitt i natten till Oslo, där hon blev gravid. I slutet av 1970-talet träffade hon Jens Breivik, Anders pappa, och blev snart gravid igen. Paret flyttade till London, där Anders mamma ville göra abort.

Enligt rapporter från 1980-talet beskrev mamman fostret som "ett besvärligt, rastlöst barn som sparkade henne, nästan konstant". Mamman, som återvände till Norge, kunde dock inte göra abort, eftersom hon redan var tre månader gravid.

En psykologisk bedömning från 1983 säger: "Enligt hennes erfarenhet är Anders fundamentalt elak och fast besluten att förgöra henne".

Senare, efter att Anders föddes, slutade hon amma sin son eftersom barnet "sög livet ur henne".

Breiviks föräldrar skilde sig senare.

År 1982 ansökte mamman om helgomsorg för sin tvåårige son och beskrev honom som extremt krävande. Enligt en patientdagbok från samma år var modern så utmattad att hon kände att hon inte längre kunde ta hand om sina barn.

Moderns ansökan om tillfällig vård beviljades och Anders överfördes till ett ungt par.

I februari 1983 lades Anders, hans mor och syster in på familjemottagningen vid Nasjonalt senter för barn- och ungdomspsykiatri i Oslo.

Modern beskrev pojken som "hyperaktiv" och påstod att Anders utsatte sina familjemedlemmar för övergrepp. Anders fick diagnosen "ett svårt barn".

Efter en fyra veckor lång behandlingsperiod kom dock familjen Behring till motsatt slutsats. Efter några dagars observation visade det sig att Anders var ett resursstarkt barn vars problem låg i hemmiljön. Han hade blivit ett offer för sin mors frustration, stod det i rapporten.

Anders mor bedömdes ha borderline-personlighet. Enligt diagnosen befann hon sig någonstans mellan neurotisk och psykotisk.

Efter en månads observation av familjen fattade ett tvärvetenskapligt expertteam ett beslut: Anders hade blivit svårt vanvårdad av sin mor och behövde omhändertas akut.

Detta hände dock aldrig.

När vårdnadsfrågan slutligen prövades i domstol 1984 vann mamman en klar seger.

"Med tanke på vad som hände senare är det tragiskt att han inte togs i förvar. Det kunde ha gett honom en chans att överleva", sa psykologen som bedömde pojken på 1980-talet till polisen efter terroristattackerna.

Den 22 juli 2011 dödade Breivik åtta personer i ett bombdåd i Oslo och 69 personer på ön Utøya. De flesta av offren var ungdomar som deltog i ett läger för det norska arbetarpartiet på ön.

Breivik dömdes till 21 års fängelse.

Straffet kan förlängas vid ett senare tillfälle om Breivik fortfarande befinns vara farlig.

Breiviks fall skapade rubriker världen över när en norsk domstol delvis biföll massmördarens klagomål om omänsklig behandling i fängelset.

Breivik stämde den norska regeringen eftersom han ansåg att hans isolering i fängelset var omänsklig och i strid med Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter.

Breivik sa att isoleringen hade haft en negativ inverkan på hans hälsa. Läkare och psykiatriker sa dock att det inte hade skett någon signifikant förändring i Breiviks mentala och fysiska tillstånd under tiden i fängelse.

Breivik använde den fyra dagar långa rättegången för att återigen föra fram sina åsikter. Han inledde förhandlingen med en nazisthälsning och jämförde sig med den tidigare sydafrikanska presidenten Nelson Mandela, som satt i fängelse.

Statsadvokater säger att Breiviks isolering är nödvändig eftersom han är extremt farlig.


VÅRA LIV BÖRJAR I MAGEN DÄR VI KÄNNER MAMMANS INTENTIONER.

Anders hotades till livet som foster och gjorde motstånd för han ville leva.