Alla väderprognoser börjar med väderobservationer – alltså mätdata från satelliter, väderstationer, flygplan och radar. Den datan är DENSAMMA för alla vädertjänster.

Det är sedan prognosmodellen tar vid – och det är här skillnaderna uppstår.

Varje vädertjänst (t.ex. SMHI, Yr, Klart) använder olika beräkningsmodeller. Dessa modeller försöker räkna ut hur vädret kommer att utvecklas baserat på fysikens lagar – och varje modell har sina egna styrkor och svagheter.

?? Meteorologens roll

I vissa fall går prognosen automatiskt från modell ? app. Men ofta granskas prognosen av en meteorolog som JUSTERAR detaljerna, särskilt på kort sikt.

En erfaren meteorolog känner till lokala faktorer – som att “det kan bli betydligt kallare över inlandet i det här läget” eller att "vinden kan ge minskad molnighet vid just den här riktningen”. Det gör att två vädertjänster kan få olika slutresultat, beroende på hur mycket de justerar prognosförslagen från modellerna.


Prognos för det kommande halvåret.

Det förekommer allt möjligt slags väder i rymden, det KAN bli varmare så småningom men med snöbyar mellan solstrålarna. Värmen varvas med ishavsluft. Isen smälter men skapar mycket kalla somrar fr o m i år.

Man kan åka till Kanarieöarna om det är så jävla viktigt med sol och värme.