... vi oavsett 
om vi är 
barn eller vuxna
drabbas av 
och tvingas gå igenom
såväl 
fysiskt som mentalt
på vår väg genom livet ...

... finns det inte så mycket skrivet ...

För dessa strategier
finns det ej
något som är absolut givet
för att de ska vara allmängiltiga
för var och en
som kommit att bli
en av dem 
som detta flöde handlar om ...

Varje individ 
finner sin egen strategi
för att hantera olika delar
av det de drabbats av 
på vägen genom sitt liv ...

De som klarar sig bäst
är de som drabbats minst ...

Men det finns också sådana
vars liv varit bortom
vad som vi ens kan förmå
oss till att ens tro på
och än mindre till att förstå
att sådant skulle kunna drabba
någon människa i våran värld
vare sig nu eller då ...

Vuxna individer
utan tidigare erfarenheter
väljer att hoppa över
resten av livet 
då de saknar förutsättningar
nog för att kunna finna
lämpliga strategier ...

De barn 
vilka lärt sig denna konst
redan som små
och hunnit utveckla 
förutsättningar för
att kunna utveckla nya 
under sina uppväxtår ...

... det vill säga
de som kommit till
tidig insikt och förstår
vad livet ställer för krav
och varför man ej något får
om man ej finner ut
vad man själv har att livet ge ...

Dessa barn
har en naturlig fallenhet
för att utveckla strategier
för att kunna hantera
och filtrera 
sina strategier
för att hantera 
och filtrera
livets svartaste
och kanske mest
svårhanterade tragedier ...

Några få
skapar medvetet
undermedvetna filter
som hjälper dem att
ställa sig bredvid
de svartaste delarna 
som de möter på vägen
genom sina liv ... 

De förtränger ingenting
och minns precis allt
av det som hänt
men överlevnaden i sig
beror på 
att de förmår belysa
och fokusera på några få
vars karaktär och innehåll
må vara riktigt djävligt
men likväl möjligt att rå på ...

... Allt för att avleda
från allt det andra
som kanske är 
så mycket vidrigare 
och fullständigt ohanterligt
att ens tänka på
om de vidare i livet
ska förmå sig orka gå ...

Det kan fungera
och gör ock så
för många av de få
som klarat sig
för att de dessa strategier
kunnat utveckla
under så många år ...

... Men efter ett 
obestämbart antal år
kommer de tillbaka
ett efter ett ...

... minnena
även av de allra mest
förbikopplade och förträngda minnen
som fått stå tillbaka 
inför de minnen på vilka vi tidigare
orkat och fömått att se tillbaka  ...

Och det gör ont!

Men det gör ännu ondare
att försöka hantera själv
i all sin ensamhet  ...

... då ensamheten i sig
ger en alltför mycket tid
att låta tankarna gräva sig ner
djupt inom varje litet skrymsle och vrå
inom varje del av ens 
själ, hjärta och kropp ... 

Kärleken ger dock hopp
då den mer än tiden
läker alla sår
på såväl
själslig som kroppslig nivå ...

Ekvationen är dock svår ...

Ty lösningen tarvar
mer än vad någon annan
än den som genomlevt
och överlevt något liknande
någonsin kan förmå sig till att inse
och än mindre till att så ock förstå ...