Två rejäla karlar som vet hur en pappa ska vara.

Och samtidigt kunna berätta om vädret
och om hur man runkar
utan dåligt samvete.

Dessa författarbjässar har till dags dato
berättat om sig själva på ca 11 000 sidor
Uffe leder med det dubbla.

Hittills har ingen verkat kunna använda sig
av det självutgivna på ett tydligt och märkbart
terapeutiskt sätt. För att växa menar jag.
Lämna det i samma takt det skrivits.

Heter det inte så...att man lämnar ifrån sig det skrivna.

Jag vet inte varför.