En amerikansk psykiater, Anna Lembke från Stanford, vittnar i ett uppmärksammat civilmål mot YouTube och Meta. Hon beskriver sociala medier som en sorts ”inkörsportsdrog” för unga – inte i bokstavlig mening, utan som en första stimulans som omformar hjärnan och ökar sårbarheten för beroendebeteenden.

Centrala punkter

• Tonårshjärnan är biologiskt sårbar. Det prefrontala cortex – hjärnans “broms” som reglerar impulser och långsiktiga konsekvenser – är inte färdigutvecklat förrän runt 25 års ålder. Detta gör unga mer mottagliga för riskbeteenden och snabb belöning.

• Första exponeringen spelar roll. Lembke använder begreppet gateway drug för att beskriva hur tidig och intensiv användning av sociala medier kan forma hjärnans belöningssystem och öka risken för beroende.

• Fallet som prövas: En 20-årig kvinna från Kalifornien hävdar att hon utvecklat beroende av sociala medier efter att ha börjat använda YouTube vid 6 års ålder och Instagram vid 11. Juryn ska avgöra om plattformarna bär ansvar för hennes psykiska ohälsa (depression, ångest, kroppsbildsproblem).

• Tolerans och eskalation. Precis som vid andra beroenden beskriver experten hur användaren behöver mer och mer stimulans – vilket kan leda till att man söker nya plattformar (t.ex. TikTok, Snapchat).

• TikTok och Snapchat har redan gjort upp i godo, medan processen mot YouTube och Meta fortsätter.

 En liten reflektion

Det är intressant hur Lembke placerar sociala medier i samma logik som klassiska beroendemedel – inte för att demonisera tekniken, utan för att synliggöra neurobiologisk sårbarhet i en tid där dopaminmaskiner ligger i fickan på barn. Det är en sorts samtida mytologi: algoritmen som trickster, belöningssystemet som offer, och vuxenvärlden som eftersläntrare i en ritual de inte längre kontrollerar.