Vägskäl
du står nu där
Plötsligt men ändå inte
När delarna endast kan skönjas
då separerade och helt isär
När ditt förmedvetna
har bestämt sig för att protestera
-Du fattar väl att livet
vill ge dig allt
och mera därtill…
men något blockerar
vägen framåt obstruerar
känslan av att ha fastnat
att stå helt still
Räddaren i nöden
som väl dig vill
Din själ bevakar dig
när du är dränerad
I ditt liv
liksom i alla världens mänskliga öden
när man känner sig helt rådvill
känner att man saknar
de nödvändiga stöden

Med finstämd lina
mjukt bogserar då
det som håller i kompassen
när du vänt kartan upp-och-ner
Någon ser det
påminner om vad du har att ge
När riktningen blir sned
så blir också du det

Känslan är nu åter där
Det som tillfälligt tappats
Doften av frihetens känsla
i din atmosfär
Förvirring
ett inre gräl
Fel riktning
hur är kartan vriden
Mot rådande missvisning
eller mot den fantastiska framtiden
Kompassen visar alltid rätt
Det är kanske jag
som bara tillfälligt
håller kartan snett
Hur kommer man vidare då
Allt känns fel
I varje kroppsdel
Upphackad i bitar
Vad återstår
Vad kan åter göra mig hel?
Reträtt?
Ditt förmedvetnas
då viskande sätt
Omsluter dig tyst och mjukt
omfamnar delarna tätt
Rätar upp det
som hamnat snett
För din fragmenterade själ
åter in i livets balett