Bara för att man är en annorlunda och asocial ung kvinna så måste man väl inte placeras på det idylliska Mentalsjukhuset Svarta skräcken för en fundamental korrigering, hibernal och lobotomi? Bara för att man som homosexuell kommunist bryter mot samhällets sjuka normer och värderingar så måste man väl inte straffas? Bara för att man går på obskyr jazzklubb med en massa skumt folk och vägrar att anpassa sig? Doktor Drygs simmiga predatorblick är kall och kalkylerande. Stämningen på sjukhuset är katastrof och undergång. Personalen är överlägsen och snäsig. Året är 1955 och jag ska lobotomeras på måndag. Då kommer allt att bli så välsignat bra säger Doktorn. Då blir du en god medborgare med en lysande framtid.