Jag föddes under mörka skyar
i ögat av en vredgad storm,
där ödelandets kyrkobyar
förskjutits ur sin gamla form.

Att krypa med en fot i leran
och ögat mot en himmelsk vy
gör längtan här i tingesteran
till minnen drunknande i dy.

Du väckte mig ur slummerns hagar
till änglars land och alvers sfär,
där tidlöst tidens gång behagar
se sjöfolkets stugklädda skär.