Jag har vaknat 262 980 mornar
med denna inräknad.

Visst har det funnits mornar när jag vaknat fylld av sorg och ilska, oro och ångest. Osäker på vilket håll livet skulle ta. Men de allra flesta var och har varit - en i mängden - av oändliga uppvaknanden, fyllda av positiv energi,  inför lika underbara dagar. Och det kom alltid nya. No big deal. 

Att det fanns en deadline (so to speak) fanns inte på kartan.

Men så slog mig insikten här om dagen när jag räknat ihop den hisnande summan på de mornar jag vaknat att istället för nya mornar och dagar blir de allt färre. Dag för dag.

Det pågår en nedräkning.

Medvetandet om det skapade först en stenhård knut i solarplexcus. Inte för att jag är rädd för att dö, (min livsfilosofi säger något helt annat och många underbara själar väntar på mig i nästa inkarnation) utan för att det är så fantastiskt roligt att leva och älska "de mina".

Här! Just Nu!

Inte vet jag när mitt räkneverk stoppar, men insikten om att det kommer att stanna och att jag blev medveten om det innan det stoppar ger mig möjlighet att skapa och forma den tid jag har kvar mer varsamt och kärleksfullt.

Varje morgon är magisk.
Varje dag är unik. 
Livet är en gåva.
innebörden i de orden har slagit mig med hela sin kraft. 

Livet består av den tiden då vi andas. När det upphör upphör även livet. Så som vi känner det. Och nedräkningen pågår för oss alla.