Ensamheten i ett likgiltigt och obarmhärtigt universumOskyldig till något som helst brott eller att du sagt eller gjort något fel kastas du ut från paradiset. Du är naken, det regnar och är två plusgrader. Förbipasserande människor i den för dig främmande staden sparkar och spottar på dig och hånskrattar arrogant. Din gränspsykos blir allt värre och ett psykotiskt sammanbrott exploderar i ditt huvud. Straffet blir vistelse på det ökända och beryktade Mentalsjukhuset "Tortyren". Du får ligga fastspänd i en säng i månader med alldeles för lite och möglig mat. Massor av hibernal antipsykotiskt som gör dig jaglös, groggy, svag och förvirrad. Doktor Ödlekung, han med den iskalla blicken, och hans underdåniga och inställsamma hov älskar att skrämma, förödmjuka och plåga patienterna. Du ska bli lobotomerad om tre dagar och du inser att ditt liv är slut. Ur högtalarna ljuder Beethovens 5. Din ångests krypande ormar som sprutar gift inombords. Ensamheten i
Prosa
av
Johan Bergstjärna
Läst 27 gånger Publicerad 2026-03-03 12:42 |
Nästa text
Föregående
Johan Bergstjärna |