Jag står i mörkret på perrongen
och väntar på mitt tåg

Ett tåg rusar förbi
jag försöker räkna vagnarna

Jag ser människor lutade
över sina lap tops

Jag ser människor som sover
mot det våtblanka fönstret

Jag ser människor som lutar
sig kärleksfullt mot varandra

Jag ser människor
fingrande på sina mobiltelefoner

Tåget tar aldrig slut
ger upp med att räkna vagnarna

Jag är nu ensam kvar
går hem

Vänder mig om
ser fortfarande tåget rusa förbi

När jag är hemma
hör jag fortsatt tågets muller

Det förföljer mig
hela natten