Var allt en lögn? Var det för att jag skulle bli dömd?
Och nu står jag ensam, helt glömd.

Varför gjorde du så här?
Varför lämnade du mig utanför, så kär?

Var det för att du fick en bekännelse?
Men du kommer aldrig få min förlåtelse.

Jag gav dig min tillåtelse,
att se mina öppna sår,
men ändå gick du, och jag gick isär.
Du gav mig hopp och lycka,
men lämnade kvar en tyst och tung trycka.
Dina ord var ljus som värmde min själ,
men nu är allt borta, och hjärtat är i gräl

Jag väntar varje dag
på en liten glimt av dig,
men hör ingenting.

Jag hör hur du skrattar
utan mig,
du behöver mig inte.

Jag sörjer dig.
Har du någon annan nu?

Hade gjort allt annorlunda
om jag kunde vända tiden
nu finns bara vinden
som blåser genom våra minnen.