Kriget skonade inte ens de värnlösa
Kriget tog ingen hänsyn till oss heller;
Mina vingar brändes och jag blev kvar – Fjärilen
Min röst sprack av skräck – Näktergalen
Jag föll och bröt min rygg – Myran.

Kriget kände ingen nåd för vår tystnad;
Mitt inre fylldes av krut och gift – Jorden
Jag svartnade och brändes i solens sken – Vetet
Min strupe kvävdes av den svarta röken – Luften.

Kriget ömkade sig inte över vår tystlåtenhet;
Mina fjädrar föll av i boet – Duvan
Min rygg förvandlades till en kyrkogård – Åkern
Jag krossades under spillrorna – Hundvalpen.