Kusinbarnet Bötes ljusa, lite andlöst ängsliga, röst ropar på mig genom det öppna fönstret. Nästan viskande.

Han skymtar mellan modellflygplanen på fönsterbrädan. Har huvudet i en papperspåse.

 "Men Böte" säger jag."Varför har du en påse över huvudet"? Leker du nåt?"

Böte stramar upp sin ljusa röst.   

"Nej .. för det gör jag INTE! Jag är dum. Och ful.

Ingen ska se mig. 

Rätt åt mig!"

Ekot av Bötes pappa.

Lilla Böte .. Mitt hjärta snörps ihop.

Är på väg med pantflaskor till Sv-ICA butiken. 

Kanske räcker det till frukost? 

Armodslinjen levererar. Less is more .. 

Lightrighrealityn är vad den är. 

Och jag är. 

Mitt i den.

Tystnaden avbryts abrupt när SYnk dyker upp i gathörnet:

-"Böööte! Öööh! Vad gör du i påsen?"

"SYYYnk" tjuter Böte lyckligt och sliter av sig påsen. På två röda är han ute ur huset. 

"Fö .. fö .. fö .. ja e DUM" svarar han SYnk.

"Fö .. fö .. fö .. ja e DUM" härmar SYnk hånfullt med tillgjord löjlig barnröst och möter Bötes beundrande blick.

Böte vill bli som SYnk när han blir stor. 

Äta rasisterband. Ha uniform. Säga till folk. 

Göra rätt.

VARA rätt. 

Han suckar modstulet.

Panten räckte till en småfralla.

Armodslinjen, baby. Less is more.

Ro ro till Smiskfiskeskär, inga fiskar finnes där. Idag heller.

Smiskfiskeskär - då du fiskar på djupt vatten.

Dalahästar och Svärjekram era gullisar!