Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

1986 (tankarna från Reaktor 4)

Förlåt, mitt kära Pripyat

Jag såg från gatlyktorna,
hörde genom lamporna
och kände med maskiner:
alla era livs finaste tider.

Förlåt, mitt kära Pripyat

Jag försökte vara stark,
men Djatlov krävde mer.
En underbar undergång
väntade vår gröna trädgård.

Förlåt, mitt kära Pripyat

I nattens svarta mörker
tog jag solen till er-
med solbränd och flagnande hud,
som utslag och eksem.

I ödets kalla fängelse
delar vi nu celler;
en livstidsdom skriven i
grå snö och svarta bränder.

Och nu,
i min säkra sarkofag,
väntar jag blott på den dag
då jag får viska mitt förlåt
till era barnbarns barn.




Fri vers (Modernistisk dikt) av Nils Kall
Läst 36 gånger
Publicerad 2026-03-23 15:08



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Nils Kall