Sammanfattningsvis:

samhället klarar i dag av maktskiften inom
lagstiftande och exekutiv makt på fredlig väg
och i ordnade former. Det talar för en
fungerande praxis där statschefen tillsätts
genom direkta eller indirekta val.

- om ämbetet som statschef tillsätts genom
val och kandidaturen är öppen för alla från
en viss ålder, utifrån klart definierade krav
med avseende på kvalifikation, ökar utbudet
av möjliga kandidater.

- om en folkvald statschef innehar ämbetet
för endast en eller några mandatperioder,
sker, sett över tid, en snabbare växling på
posten; något som kan ge ökad dynamik
och vitalitet till ämbetet.

- en folkvald statschef i en demokratisk
rätts -och medborgarstat avkrävs inte
obligatoriskt medlemskap i religiöst
samfund; åläggs inte att vara troende;
inte heller, att vara icke -troende/ateist.
Statschefens syn i tros -och livsåskådnings-
frågor är dennes privatsak.

- den folkvalda statschefen, med titeln
president, har i övrigt samma
representativa och ceremoniella plikter
som monarken har i dag.

- i ett samhälle där alla är lika inför lagen
och har samma rättigheter och skyldigheter,
bör alltså varje medborgare som uppfyller
de specifika kraven kunna väljas
till statschef.

---------------------------------

De två huvudalternativen för val av
statschef är:

- direkt val: riksdagens partier nominerar
kandidater till presidentposten, varefter de
röstberättigade medborgarna väljer en av
dessa till statschef.

- indirekt val: riksdagens partier nominerar
kandidater till presidentposten, varefter
ledamöterna själva väljer en av dessa
till statschef.

Då en vald statschef med enbart representativa
och ceremoniella uppgifter saknar lagstiftande
och exekutiv makt, är det andra alternativet att
föredra; medborgarnas / väljarnas inflytande
över valet av statschef kan då göra sig gällande
i samband med val till riksdagen.
Valet av statschef / president fastställs så i en
andra omröstning.

- den ålder från vilken en person blir valbar
till statschef / president, är förslagsvis, 30 - 35 år,
en ålder då mognad, och i tillräcklig mån,
livserfarenhet, bör vara i paritet med de krav
uppdraget ställer.

- en mandatperiod kan som förslag omfatta
8, eller 10 år och en president vald för en
första period, omväljas 1, eller 2 gånger;
en och samma person skulle enligt dessa
alternativ kunna inneha statschefsämbetet,
maximalt, 24, alternativt, 30 år.

- i händelse av allvarligt tjänstefel / missbruk
av ämbetet, ska riksdagen äga rätt att avsätta
sittande president medelst enkel eller
kvalificerad majoritet. Förste talman träder
då in som statschef tills dess riksdagen valt
ny ordinarie president.

-------------------------------

Denna artikel (del 2; del 1 publicerad, 25/3-26), är några
funderingar kring, och argument för, att Sveriges
statsskick bör övergå från konstitutionell monarki,
till konstitutionell republik.