Skönjer ett mönster
I allt som där är
i allt jag vill se
i hans steg som följer mina
så tätt bredvid

Skönjer ett mönster
bland trädens skuggor
som letat sig in
under skyddande bro

Dit trashanken
som lämnat vägen
slagit sig ner för att få ro

Skönjer ett mönster
i allt vad där är
I sjöfåglars skriande sång
och vågors glittrande gång

Allt som finns att se under
och utanför en bro
också för en som
nästan varit med om allt

En man med stor kunskap
och erfarenhet
Kanske var han en gång
en upphöjd poet