hur du jagade mig
den smutsiga apelsinjackan
och de långa bläckfisksarmarna
överallt och jag visste att du alltid
skulle komma att vara ett spår före

hur du lyfte mig
och isen som halkade och snön som klibbade
blandades med tårar från
en skärröd kind
och allt som kom att bli

jag bad er binda mig
och ingen förstod
det som jag
lärt
letat levt

men du
du skulle alltid gå ett steg före
du skulle alltid komma att stå där
med apelsinjackan
och dina långa långa armar