Vad är meningen, när meningen inte längre finns till?

Är det att stå, att sitta, att titta, (att vänta?)
att bara finnas är inget jag vill.

Eller är det dessa hopplösa dar och eviga nätter?
För jag virrar och jag leker
letar efter livets spår

För jag blundar och smeker mig själv, när jag säger:
”Det är verkligheten du inte förstår”

Hur ska man veta, när det är dags för förändring
eller om man simmar rätt- bara inte lätt?

Plask, plask, plask
Fram och tillbaka, fram och tillbaka
Upp och ner, ner och upp
Grodtag och armtag
Handtag, famntag, klapp eller kyss

Jag börjar gå bakåt i tiden- Jag vill veta hyss!

Slippa vela
Slippa se mig själv i spegeln varendaste dag
och fråga:
”Är det hon där som jag vill va?”

Jag vill stå rakryggad
utan att rodna
utan att veta
kunna le för mig själv när jag påpekar:

"Det här är jag."