När någon säger 'Jag har alltid känt att jag varit annorlunda',
så tänker jag att så är det nog för alla. Bara att all, var och en,
är annorlunda därför att de tror att den 'sticker ut från mängden'.
Men egentligen är alla annorlunda.

Bara på eget sätt. Jag exempelvis, är bäst på att vara jag.
Få andra skulle kunna byta med mig, eftersom jag dels är
olika från gång till gång, bara att det nog märks att det är jag.
Men känner någon verkligen mig,

den som är jag? 'Om inte ens jag vet vem jag är, kan jag då
förväntas berätta det för dig, om vem jag är'. Det citatet har
jag hämtat från en annan människa. Nu minns jag inte längre
vem som sa det

eller ens vem som sade det först. Som en del andra uttalanden
eller skrivna ord. Någon var först med något. Sedan har någon
tyckt att det där var så bra, att jag inte kunnat säga det bättre
själv. Exempel.

'Det du inte dör av, gör dig starkare'. Som sades av en filosof i
Frankrike under 1700-talet. Det har sedan uttalats eller skrivits
in i böcker eller manus till teater, film, teveserie och någon har
fått för sig att någon som levt

under 1900-talet var först med att säga, mynta eller skriva det.
Och någon har sagt eller skrivit det, visst, men den som var först,
levde i vilket fall på 1700-talet. Så även om jag skulle säga eller
skriva något som 'Sim-sala-bim',

så har jag visserligen sagt eller skrivit det. Men det var nog inte
jag som var först. Eftersom det inte ens var ursprunget.
Det är osäkert var det eller något som just det, kom ifrån
ursprungligen.

Men det har i olika former vandrat runt i olika språk och olika
länder 'sedan urminnes tider'. Det vill säga att det kan vara minst
några tusen år gammalt. Det är så med människor, att var något
kommer ifrån ursprungligen

kan vara 'säkert' eller 'osäkert'. Men ett som är säkert, att vi alla
är olika, även om någon försöker vara 'bäst', så är i vilket fall alla
bäst på att vara den de är. Svårt skulle det vara att kunna vara
mera säkert. Samtidigt finns det förstås

kopior och imitatörer och människor som låtsas vara den eller
den. Något de inte är, samtidigt som den människan har ett slags
ursprung. Dels finns det förstås de vilka har som 'yrke' eller yrke,
att mest hela tiden

eller i vilket fall stunden, hur kort eller lång den nu är. Att som
'gå in i en roll', som i uttrycket 'be the ball'. Bli ett med det som
förväntas av den att vara just då. Oavsett om karaktären är en
person som funnits i verkligheten

eller som bara finns i manus. Så finns förstås även improvisationen.
Som inte existerar bara inom teater utan även i sportens värld.
Nu skall du prestera, vilket du gör om du 'går in i rollen'.
Efter prestationen kan du lämna rollen

och vara 'dig själv'. Om du nu ens vet vem du tror att du är.
Kanske har du så länge varit 'den där', en karaktär som
'går in i rollen' och 'presterar'. Att när du lämnar scenen,
du knappt vet vem du är

eller vad du kan göra när du 'är fri från dina plikter'. Om inte du vet,
kanske någon annan vet, tror sig veta eller säger något som
'häng på här', och så bara 'flyter du med', som en kork i ett vatten,
ett hav av möjligheter.

Det finns de som verkar kunna 'flyta med' och anpassa sig på tre
röda sekunder'. För andra tar det förstås längre tid. Du vet nog inte
vem du är förrän du har tagit steget och 'kastat dig in' i äventyret.
Som i en film som 'Att angöra en brygga'

och replikerna 'Det är jag som är kapten' och svaret 'Ja, du har ju
dambyxor. Och senare i samma film. Repliken 'Det är jag som är
kapten, för jag har ju dambyxor'. Den svenska humoreliten just då
av svenska skådespelare. Inte bara Lars Ekborg.

Den filmen kan en tittare gilla eller ogilla, genren eller skådespelarna
eller komedi eller typ av humor. Det är en film av Hasse & Tage med
en hel hop med människor som oftast spelade med i deras revyer och
filmer. Nämnas kan här att

jag själv, som är den lätt 'smaklösa typen', vilket innebär mest att jag
inte har några fast åsikter och smak, utan tycker litet som hit och dit.
Jag tycker om det mesta. Det vill säga att har jag just upplevt något,
den är min favorit...



(Om bilden.
Vilken jag tog en dag på Hötorget i huvudstaden,
för litet mer än något dussin år sedan, någon gång
troligen mellan 2010 och 2014... Bilden föreställer
ett gäng askar med jordgubbar vilka var till salu på
detta salutorg för grönsaker, frukt, blommor...)