Tvättstugan
07:00 söndag morgon
3 maj 2026: tyst

Maskinernas tyngd massiv

En ringduvas ständigt, på nytt
avbrutna fras,
läckande in i tvättrummets tystnad

Jag känner mig
som sutte jag
i en pedantiskt rengjord utgrävning
av någon arkeologisk akademi
i en avlägsen framtid

eller i en uppförstorad modell för små barn
i en barnkammare

Lamporna lyser,
men de stora tvättmaskinerna
är strömlösa kuber
i en absolut geometri; kall, metallisk

och jag är en främling på en pall;
iakttagare, lyssnare, tänkare: observatör

Själva tystnaden är avmätt,
liksom självklart värdig, högättad,
där bullret annars råder
med sitt spända ansikte

I resonemanget
som försiggår
under ordnade former
i min skalle,
föreslås
att tystnaden och strömlösheten
måhända är ett utslag
av en vintertidsautomatik
som inte godtar Sköna Maj

När jag väntar,
sittande på en pall,
har jag Chung-yuan Changs
Creativity and Taoism i knät;
klottrar ned denna stämning
bak i boken,
fritt existerande i mig själv,
i en paus som oväntat bjöds
i tvättrumstystnaden,
i sällskap med maskiner
sovande med öppna munnar,
som åldringar
i en sovsal